frumunk

Jaha, här sitter jag och packar inte. Det är lite otaktiskt med tanke på att vi tidigt imorgonbitti åker till arlanda för att bege oss mot cornwall. Det blir flyg till London och sedan tuffetuffetåg i massa timmar innan vi kommer fram och tillbringar en vecka på den engelska kusten.

För övrigt, jag tror jag är släkt med min bror. När han igår skulle kika på min telefon för att se vad han kunde göra åt minnesbristen utbrast han "ÅH vilken häftig" och tittade faschinerat på mitt ehm mobilsmycke innan han började skruva upp och igen det. Det är just därför jag har det hängande där, för att det är ytterst underhållande och faschinerande att skruva upp och skruva igen och skruva upp... ja det är inga bonuspoäng om man kan gissa vad jag gör under långa resor i kollektivtrafiken.

Jag gör alltid snurrade kanelbullar och tycker att skurna som ligger i papper är tråkiga och fegt.

Jag tycker att killar som tränar överkroppen och glömmer bort resten är märkliga. Och ser märkliga ut.

Mörk choklad är underbart.

Jag hatälskar att springa.

Jag älskar att veta saker och att lära mig. På mina vilkor och efter mitt intresse.

Jag går igång alldeles totalt i friluftsbutiker och vill ha allt, oavsett om jag har användning för det eller ej.

Jag önskar att jag vore morgonpigg för jag tycker om morgnar. Dessvärre är jag vansinnigt trött då.

Helst av allt skriver jag siffror med bokstäver för jag tycker om när texten är enhetlig och siffror sticker ut.

Jag har ADHD.

Jag tycker bara om lättsaltade chips med undantag för pringles chips med rosmarin.

Jag är mästare på att påbörja projekt och sedan inte avsluta (se punkten två ovan).

Jag avskyr mediciner men äter tio piller plus två påsar granulat dagligen. Alla utom ett för att hålla magen i hyffsad form.

Jag gillar inte att läsa på datorskärm och förbannar därmed det faktum att vår skrivare inte samarbetar med mig.

Jag älskar frukt och grönsaker.

Jag tycker det är tråkigt att jag inte började klättra tidigare än jag gjorde men är glad att jag började någon gång.

Jag trivs inte i klänning, kjol eller tighta byxor och har aldrig gjort.

Mina vänner bor långt bort. Det är hemskt.

Jag har rätt mycket mjukdjur i sängen.

Fick jag bara dricka en tesort resten av livet skulle det bli earl grey.

Den dagen var det rent ut sagt äckligt ute. Det var tjugoåtta grader och väldigt fuktigt. Det gick inte att andas eller tänka. Jag hade sol och värmeexem över hela armarna, bröstet och ett sönderbränt lår och fick panikshoppa en lång vit skjorta för att hålla mig sval och skyddad. Vi var dumma nog att hyra cyklar och cykla till snäck och tillbaka. Efter det mådde vi så dåligt båda två att vi åt glass och sedan tillbringade ett par timmar på en öde skolgård där vi läste och gungade i skuggan.

När vi hittat lite krafter igen släpade vi oss upp till torget och köpte mat och fryst mango att kyla ned hjärnan med. Vi placerade oss på en bänk nere vid vattnet och inväntade kvällen och förhoppningsvis lite svalka.

 

 

 

Vid sjutiden började det bli uthärdligt så vi tog en tur i botaniska trädgården och fotograferade lite blommor.

 

 

 

 

 

Tillbaka till bänken och en begynnande solnedgång. Nu gick det faktiskt att andas tack och lov.

 

 

 

Vidare upp på galgberget för att se mer av solnedgången. Det är fantastiskt hur en plats med ett sådant hemskt förflutet kan vara så underbart vacker. Jag älskar att vara däruppe.

 

 

 

Sedan var gotlandsäventyret nästan slut. Vi fick en ordentlig skrattstund när vi försökte få bort dagens klibbsvett från kroppen genom att, sittande i bakluckan på bilen, tvätta oss med våtservetter. En tur till max för att köpa te och sedan var det mittinatten och dags att äntra färjan. Vi sov på golvet och jag impulsshoppade örhängen fem i fyra på morgonen innan vi rullade ut på fastlandet för en trött hemfärd med en alldeles underbar soluppgång.

Som vanligt hann jag knappt lämna ön innan jag längtade tillbaka.

 

.. styrde vi den blå bilen österut och hamnade precis som vi tänkt vid rökeriet i Katthammarsvik där dagens lunchfisk inhandlades innan vi tog våra tanttassar och vandrade ut på Grogarnsberget där vi var märkligt ensamma. Var andra höll hus är oklart men det är vansinnigt fint där så att missa det är ju dumt även om jag uppskattade avsaknaden av folk.

 

 

Så, dagens lunchfisk var varmrökt makrill och lax. Den där aiolin som skymtar till höger i bild var den bästa jag någonsin ätit. Någonsin. Självklart ackompanjerades fisken och såsen av tunnbröd och så lite gröna blad av olika sorter.

 

 

 

Jag var klädd i nyinköpta orange shorts och en tjusigt rutig skjorta för att skona mina solexem på överarmarna (suck, det är inte kul att behöva solskyddsfaktor 50).

 

 

 

Vi läste och tittade på utsikten och mest bara var. Jag lyckades bränna mitt ena lår rätt ordentligt. Fast jag är dålig på att sitta still lyckades jag uppenbarligen tillräckligt för att blotta högersidan nog för att inta en knallröd färg.

 

 

 

På hemvägen hamnade vi bakom den sämsta övningsförare jag sett på allmän väg. Eftersom det svänger en del och det inte direkt är motorväg valde vi att inte köra om på en gång. Det visade sig vara rätt val. Efter att ha harvat bakom ett tag och sett hur bilen än körde i mitten av vägen och än ute i gräset vid sidan av så blev vi omkörda av en annan bil som sedan gav sig på att köra om övningsföraren. Den stackars sextonåringen blev så rädd att bilen först kördes halvvägs utanför vägen för att sedan när det misstaget upptäcktes svänga in på vägen så tvärt igen att nosen höll på att krocka med bakdelen på omkörande bil. Någonstans där önskade vi att bilen skulle stanna och den förståndige handledaren skulle ta över. Dt hände inte så vi valde att ta en annan väg. Den andra vägen var mindre och när vi fann en skylt som pekade mot "Tjelvars grav" var vi ju sjävklart tvugna att svänga av för att titta (min iller Belsebubs pappa heter Tjelvar). Det visade sig vara en stor skeppssättning som dessvärre inte direkt gjorde sig på bild.

Så tar vi en ny runda med justlittlethings

Så nu var det dags för att rensa bilder på mobilen och då kan det ju vara intressant att se vad som fastnat på bild senaste tiden.

Hos Tant P en kväll när det inte regnade

 

 

I Ljusdal i väntan på tåget hem

 

 

Åt pannkakor med hallonsylt under tågväntan

 

 

Mina nya fulglasögon, inköpta för 39 kronor på dollarstore i Sveg

 

 

Första dagen på Norgesemestern, E18 på väg mot landet.

 

 

Lunchutsikt från ringmuren i Visby

 

 

Ombytt och klar efter klättring

 

 

Det här är en Flåsna, flodhäst-åsna. Marwin heter han efter roboten i Liftarens Guide till Galaxen. He's a little bit blue.

 

 

Gårdagens frukost. Yoghurt med jordgubbar och nektarin, finncrisp med laxpastej, te.

Vi vaknade till det här utanför fönstret, sol! Våra planer var att ta oss norrut men vi fick börja dagen med en tur till mekonomen för att reda ut bilproblemet. Som vi anat var det batteriet som inte orkade och vi lyckades få mannen i butiken att byta det åt oss medan vi stod bredvid och kände oss hmm.. kvinnliga. Eller lata. Välj själv. Skönt som omväxling då vi är två tanter som i vanliga fall inte alls räds lite skit eller är inkompetenta när det kommer till teknik och lagning av saker.

 

 

Första stoppet på den tredje dagens tur blev den omtalade blå lagunen. Ett gammalt kalkbrott som är vattenfyllt och används som badsjö. Det var varmt och mycket folk men eftersom vi är kapabla tanter med två ben var promenerade vi till den andra sidan där det var mindre folk och fick dela nedfart (troligen där kalken släpats upp en gång i tiden) med två äldre damer och en MYCKET badglad och aningen övergödd labrador.

 

 

 

Sedan tog vi oss en snabb titt på havet och en ö med många många fåglar som gick att vada ut till. Därefter blev det bil igen.

 

 

 

Lunchdags! Vi spanade in en ödekyrka på kartan och tyckte det lät som en utomordentlig plats för att förtära vår meddhavda matsäck som även den här dagen bestod av tunnbröd och makrill på burk. Praktisk mat det där.

 

 

 

Sen vidare. Mot raukar igen och den här gången fann vi dom på land. Annorlunda mot dom i vattnet men ganska häftigt när dom var beväxta, dessutom verkade ingen annan intresserad av dom utan vi traskade runt ensamma en bra stund.

 

 

 

Sedan åkte vi hem, via den berömda rauken jungfrun som inte var alls så häftig som vi tyckte den borde vara. Middag intogs och sedan tog vi en promenad i Visby och såg solen gå ner.

 

När vi vaknade var det mulet men ändå varmt. Efter en koll med väderprognosen bestämde vi oss för en tur söderut.

Först åkte vi till Roma klosterruin. Den var långt ifrån häftig som ruin betraktat eftersom den används som scen för diverse olika arrangemang men dom hade ett fint solur.

Jo, vi startade vår resa alldeles för tidigt, sådär vid femsnåret, efter alldeles för få timmars sömn eftersom vi mest låg och vände oss och fnissade. Jag lyckades somna i ett fönster på båten och det var väl det som räddade dagen gissar jag. Det var tusen barnfamiljer som åt frukost och vi hade glömt vår brieost hemma.

 

Sen kom vi fram och tog reda på var vandrarhemmet låg innan vi handlade lunch och alldeles utsvultna begav oss till högklint där lunchen intogs i rejäl vind. När tantstackarna fått näring i sina kroppar orkade vi gå en sväng innan vi tog en paus på stenstranden tillsammans med flodgrisar.

 

Sen blev det en promenad in till självaste staden och middag med rökt lax på ringmuren. Sen var det godnatt och sov gott efter alldeles för många vakna timmar.

Kom hem i söndagsnatt och har nästan blivit människa igen. Cyklat i ösregn idag och tappade känseln i två tår. Det är ungefär det mest spännande som har hänt. Jag inväntar mer extern hårddisk för att kunna lägga över alla bilder från gotland så tills dess, ett smakprov. Solnedgång vid högklint.

Nytt snabbt besök i hemmet innan jag far vidare. Denna gång tar jag tant P i tassen och åker över till Gotland. Så, dagen är tvätta och packa, igen. Allt som just packats ur ryggsäcken ska ner i densamma igen, fast rent. Ikväll anländer norrlandstanten och som om det inte vore bra nog bara det så kommer alla underbara älskade illrar hem från hotell supermusen. Som jag saknat dom.

Norge var fint, fantastiskt. Klättrade, kastade en snöboll, vandrade, åkte mycket bil och färjor. Var på museer, åt glass och rökt fisk och badade faktiskt en gång fastän den kvällen inte bjöd på mer än sjutton grader på land och något färre i vattnet. Lagade mat utomhus och tältade. Ja och så firades vår femte bröllopsdag på vägen hem. Med en temperatur på nio grader satt vi uppe på hemsedalsfjället i ljungriset och åt potatissallad med rökt lax. Solen sken till och med.

 

Så, varit hemma ett dygn och mest tvättat, packat och farit runt som en skållad råtta. Lite klättring hann jag klämma in igår, behövde få röra på mig. Ytterberg var regnigt, grått och.. tja.. blött. Vädret var som en lätt depression ungefär. Klibbigt, irriterande, tryckande och uttröttande. För att inte tala om meningslöst. Hur som. Tant var bra för tant och vi bakade bröd, gjorde muffins med ahlgrens bilar i. Vi oljade in ett bord och gick på promenad och såg björnbajs. Åt glass med kladdkaka på glassbaren och så gosade jag med mina illrar som jag nu lämnat där när vi ska åka iväg igen.

Vad jag saknar dom. Hör och ser dom i ögonvrån mest hela tiden här hemma. Tänker att nu kommer dom, nu är jag vid godisburken. Men inga tassar kommer galopperande över parketten. Inatt drömde jag om Zombie, han var och roade sig kungligt i en öppen spis i Amsterdam. Albino som han är så blev han snyggt vitsvart. Åh.. jaja, det blir mindre saknad när jag är hemifrån och det är jag snart. Om någon dryg timme sätter vi oss i bilen tillsammans med jordens största packning och styr mot först landet och sedan imorgon en långlång resa till Sognefjorden.

Äntligen, äntligen, äntligen!

Om en timme lämnar jag hemmet och påbörjar den långa resan till finaste tant P. Som hon saknats i mitt liv sen vi sågs sist. Jag ska också packa med mig alla fem illrarna för dom ska vara på semester i norrland när jag och Jonathan beger oss till Norge. Det kommer bli spännande, resan påbörjas kvart i tio och jag är framme vid fyra, det är två byten och en halvtimmes paus i Mora. Jag håller alla tummar jag kan hitta för att det inte är för varmt för då får Valle panik eller att det sitter någon hund bredvid oss som reagerar fel på illrar. Blir så jobbigt då.

Happy me. Lugn och ro och tant och te. Vad mer kan man begära egentligen?

Kvällspromenad idag med syfte att gå in vandringskängor och självklart fick kameran följa med för en liten luftning.

 

Slutligen den berömda bloggposen "Hoppet", här kombinerat med "söt flicka med långt hår och skir klänning"-myway, vilket betyder med vandringskängor, utan långt hår och helt utan klänning.

Idag har jag lyxat till det med shopping. Eller egentligen så har jag köpt ett nytt regnställ vilket jag rätt desperat behöver eftersom det jag hade sen tidigare läcker rätt fint efter ett tag i regn. Jag hatar att vara blöt och fuktig, framförallt att ha blöta strumpor. Förhoppningsvis slipper jag det nu när jag äger en mycket fin blå regnjacka med tillhörade svarta tråkiga byxor. Vem är det förresten som bestämmer att nästan alla regnbyxor som är större än storlek 112 eller kostar under 2000 ska vara svarta? Någon med mycket makt måste det vara för det är faktiskt i stort sett så illa. Svart och svart och så svart. Jag vill ha gröna. Så det så.

Lördagskvällen spenderades vid köksbordet med norgkartan uppslagen, föraren (klätterbok) framme och ett bra block att anteckna i. Planering för vår resa som jag hoppas inte regnar bort som allt annat den här sommaren. Vi ska klättra och gå och titta på fjordar. Och lite forsar och kanske någon liten glaciär, dom heter bre på norska och det finns ett bremuseum. Nu måste vi bara bestämma vad vi vill laga för gourmetmat på det lånade köket. Ack så fint det är. Primus Pro, det finaste och bästa som fanns att köpa när det begav sig vilket troligen är tidigt åttiotal. Det bästa av allt är att det har latmansknapp så det behövs inte ens tändstickor och lä för att få igång det. Klick säger det bara och så brinner lågan och värmer vatten så jag får te. Perfekt.

 

Förresten löste sig skoproblemet på ett mycket billigt vis. Jag lånar mammas kängor så kan jag skjuta upp inhandlandet av egna ett tag till. Fint värre.

Idag bestämde jag att det var shortsväder och det var det. Promenerade till Vällingby och tog tunnelbanan för att möta upp Jonathan för kängshopping inför norgeresan. Jag har dyra fötter. Dom som passade mina fötter kostade ungefär en tredjedel av min månadsinkomst. Mycket bra skor då, som håller i en mindre evighet. Så inte dyrt egentligen, för vad man får, men en hemskans massa pengar är det i alla fall att hala fram vid ett och samma tillfälle. Jag köpte dom inte. Det blev ett par andra men nu när jag gått lite hemma undrar jag om dom ändå inte är för smala. Jag verkar ha världens bredaste fötter. Eller så görs alla kängor för smala. Något är fel i kombinationen i alla fall.

 

Sen tog vi en promenad vid vattnet hemma och letade efter bra ställen att klättra på. Hittade lite lovande ytor. Kan bli bra.